Kvalitativ metod

Vad är kvalitativ metod?

Kvalitativ metod används när man vill skapa fördjupad förståelse för attityder och idéer som förorsakar människors handlingar, formuleringar och beslutsfattande. Kvalitativ metod skiljer sig från kvantitativ metod, där man använder statistiska och matematiska metoder, det vill säga data som kan kvantifieras i kategorier eller i siffror, exempelvis svar från enkätundersökningar med slutna alternativ.

När används kvalitativ metod?

Kvalitativ metodKvalitativ metod används ofta vid processutvärdering av projekt, men också vid andra undersökningar där man är intresserad av människors uppfattningar, erfarenheter eller upplevelser. Kvalitativ metod passar bra när du vill ha svar på frågor som börjar med ”Hur…?” eller ”Vad…?”

Om du vill ha svar på frågor som ”Hur många…?” eller ”Hur stor är skillnaden…?” ska du istället välja kvantitativa metoder. Ibland vill man använda både kvantitativ och kvalitativ metod vid en utvärdering. Det är ofta det allra bästa alternativet vid projektutvärderingar och kallas på engelska ”mixed methods”.

Hur samlar man in data?

Inom kvalitativ metod används intervjuer, fokusgrupper, observationer, enkäter med öppna frågor eller dokument för att samla in data. Oavsett vilken metod man använder resulterar datainsamlingen i texter, eller möjligtvis bilder, som ska analyseras.

Intervjuer

Intervjuer är en bra metod för att fånga uppfattningar om ett ämne och kan beskrivas som ett samtal med en struktur och ett syfte. En av fördelarna med kvalitativa intervjuer är dess öppenhet och flexibilitet. Intervjuaren måste inte slaviskt följa ett standardiserat formulär, utan har möjlighet att följa upp nya trådar som kommer upp under intervjusituationen. Detta ställer dock höga krav på intervjuarens förberedelser och kompetens.

Fokusgrupper

Fokusgrupper används för att undersöka hur kunskaper och idéer utvecklas och fungerar i ett specifikt sammanhang. I en fokusgrupp interagerar flera deltagare med varandra, och på så sätt belyses attityder och normer i en grupp. Med hjälp av fokusgrupper kan man få insikt i sociala processer och åsikter i en grupp. Man kan säga att en individuell intervju ger inblick i den privata arenan, medan en fokusgrupp ger inblick i den allmänna arenan.

Observationer

Observationer kan användas för att uppfatta fenomen som är lätta att missa med andra metoder, eftersom vanemässiga aktiviteter är lätta att ta för givet. Observatören kan vara deltagande eller icke deltagande och observationen kan vara strukturerad eller ostrukturerad. Vid en strukturerad observation följs ett schema där information om vissa förutbestämda aspekter noteras.

Enkäter med öppna frågor eller dokument

Enkäter med öppna frågor (det vill säga frågor som inte har förutbestämda svarsalternativ) fungerar ungefär som intervjuer, med den skillnaden att det inte går att följa upp och spinna vidare på trådar som kommer upp. Dokument kan vara sådant som använts under ett projekt, till exempel loggböcker eller arbetsböcker där deltagarna gjort noteringar, som sedan samlas in och används vid analysen.

Hur analyseras datan?

Kvalitativ metodInom kvalitativ metod används en systematisk analysprocess som kan genomföras med hjälp av olika kvalitativa analysmetoder. Vilken metod man väljer beror bland annat på studiens frågeställning.

Innehållsanalys är en vanlig metod som innebär att man identifierar, kodar och kategoriserar huvudsakliga mönster i materialet. Det finns också andra kvalitativa analysmetoder, som till exempel tematisk analys, grounded theory och fenomenografi.

Hur rapporteras resultatet?

Resultaten av en kvalitativ analys presenteras ofta i en rapport med bakgrund, syfte, metod, resultat, diskussion och slutsats, tillsammans med relevanta referenser. Resultatet presenteras ofta både i form av en åskådliggörande tabell eller figur och en beskrivande text, många gånger tillsammans med belysande citat från deltagarna. Hur resultatet presenteras beror på vilken analysmetod som valts.

Är resultatet tillförlitligt?

En kvalitativ studies tillförlitlighet beskrivs bland annat med begreppen trovärdighet och överförbarhet. Studiens trovärdighet kan till exempel stärkas genom att man väljer deltagare med olika bakgrund och erfarenheter eller att man undersöker överensstämmelse med medarbetare, experter eller deltagare. Överförbarhet handlar om i vilken utsträckning resultaten kan överföras till andra sammanhang. Det är upp till läsaren att bedöma överförbarheten, och för att underlätta denna bedömning är det viktigt att sammanhang och metoder beskrivs så tydligt som möjligt. Här kan du läsa mer om våra tjänster.